Norge juli 2010

Årets andra resa blev åter en kombinationsresa med det gamla gänget bestående av Esben, Stefan och Patrik. Först en vecka på Söröya där djuphavsfiske stod på programmet och därefter en vecka i Tromsö där vi skulle bända storflundra.

Efter förra årets lite sämre djuphavsfiske så var inte förväntningarna lika höga på uerfisket som inför resan 2009. Under första resan i juni hade jag dock kommit ihop med en av de lokala yrkesfiskarna över några öl och han berättade glatt att han fångat uer upp till 16 kg på lina och dessutom hade han haft ryska sportfiskare med ut som tagit uer upp till 11 kg på spö! Han vill dock inte ge mig några exakta positioner men simulerade ett sjökort på bordet med hjälp av ölglasen där han på ett ungefär visade området i förhållande till andra kända grund. Dock så har jag alltid en sund och sviktande tilltro till yrkesfiskares upplysningar. Jag satte praktikanten i uppdrag att luska mer om detta tills vi återkom. Praktikantens vedermödor hade nu gett vinst och strax innan avresan hade vi fått nya positioner att utforska. Dock så kände jag visst tvivel om dessa, då de låg i område vi tidigare fiskat i och inte alls stämde överens med ölglassjökortet som den då fulle yrkesfiskaren visade. Jag misstänkte att han ångrat sitt fyllesnack och att det låg mer riktighet i hans fumliga runtflyttande av ölglas än i hans nya positioner. Nåväl, väl uppkomna blev det full satsning på djuphavsfisket. Ingen ville fiska torsk och hälleflundrorna kunde gott vänta tills Tromsö fastän det fångades en del flundror av andra båtlag under vår vecka där. Hälleflundrafisket var dock knappast på topp. Ytterligare en anledning att vänta alltså. Vi testade naturligtvis av de nya uerpositionerna men de gav ingen som helst utdelning. Vi testade också, utan resultat, av massor av andra kanter i området däromkring eftersom fisket på vårt gamla ställe var segt och endast levererade en handfull uer per tur. Visserligen fick vi några fina exemplar men de flesta var av mindre storlek. Helt klart är det så att sportfisket har påverkat beståndet. Det verkar som om fisken är mycket stationär på vissa små områden och fiskar man efter dem där, så störs de och försvinner.

Stefan med uer på 5,45kg

Esben med resan största på 7,5 kg

Min största på 4,9 kg

Vädret var lite skiftande. Regn och halv storm ena dagen och stekande sol den andra. En av de blåsiga dagarna träffade jag en annan yrkesfiskare på puben och han gav ett tips på uer som mer stämde överens med ölglasflyttandet. Inga positioner utan bara ett område. Stärkt av det gjorde vi en långtur till detta område som aldrig besökts av några sportfiskare från Nordic Sea Angling. Bottentopografin såg inte så mycket ur för världen men vi fick ju testa runt lite. Längs en svag brant fick vi upp ett flertal uer på 2-3 kg men sedan gav inte turen något mer tyvärr. Möjligen var inte den större uern i området vid tillfället.

Hamnen i fint väder

Hytterna i lite sämre väder

2 kg svenskepilk!

Efter en vecka med en massa vevande från stor djup så såg vi fram emot lite mer givande fiske på lagom djup. Campen i Tromsö är fantasiskt fin. Standarden på stugorna är mer av familjelyxklass än anpassade till sportfiskare som ändå tillbringar den mesta tiden någon annanstans. Massor av plats, dubbla toaletter med duschar och dessutom bastu, egna förvaringsutrymme och torkutrymme, fint och stort kök och allrum med utsikt rakt mot fjorden 15 m utanför rutan. Fisket är bra i området speciellt under vår och höst då flundrorna vandrar in i fjordarna. Under sommaren är dock fisket ännu bättre längre ut mot öppet vatten och dit är det en bit att köra. Även om vägen ut går genom det väderskyddade fjordsystemet så handlar det om 30-35  distans till de yttre platserna där vi ville fiska för att maximera våra chanser. Det är också här Per Jonasson så framgångsrikt fiskat kveite de senaste åren. Därför hade vi trots lyxstugorna valt att hyra en liten spartansk stuga i Engvika under tre dagar för att spara fisketid. Hyran för stuga motsvarade ändå transportkostnaden ut till de yttre platserna så det gick ut på ett. Bonus var också att Lill-Anders någon månad tidigare fångat en 70+ flundra i Sundet 500m från stugan! Även om vi inte hyrt stugan förrän senare i veckan så satsade vi ändå på att köra ut till öppet vatten under de första dagarna. Väl utkomna efter en lång resa första dagen så dröjer det bara någon timme innan Patrik drar på något stort i området kring Hattöya. Vi märker att det är en större flundra, kampen är inte så dramatisk utan mer tung med utlöp i maklig takt. Väl uppe vid båten ser vi att det är en flundra i i 50kg-klassen. Den gör en dykning till och sedan tailar vi den med visst besvär och lyfter in den i båten.

Den mäts till 147 cm innan den återutsätts. Jag är dock övertygad om att flundran vägde runt 50 kg då den var bra mycket tjockare än de flundror vi fått tidigare. Vi fortsätter fisket och mellan flundrahuggen så är det totalt stiltje då det inte är någon annan fisk alls som nappar. Men så är det ju med kveitefiske. Stefan krokar några timmar senare en fin fisk på 16 kg och när dagen är till ända har vi fångat 5 flundror. Visserligen var de andra under 10 kg vilket förvånar oss då medelstorleken på flundrorna här ute brukar vara 20-30 kg. Men vi träffade också på två andra båtar härute. I den ena satt ett par stockholmare som bodde i just Engvika och de hade inte fått någon flundra alls på flera dagar. I den andra satt mr. Kveite själv, Per Jonasson, och han hade inte heller fått något. Självförtroendet var alltså på topp efter denna inledning. Kveitekungarna körde i triumf tillbaka till campen.

Ganska omgående fångar vi två flundror, en mindre på 8-9kg och en på runt 30 kg som Esben får. Sedan fiskar vi i flera timmar utan att något händer så vi beslutar oss för att trotsa vädret och söka oss upp till området kring Hattöya där vi hade bra fiske under första dagen. Där fiskar vi fram till kvällen utan resultat i ganska hög sjö och en del regn. Vi börjar ana att det inte är så enkelt att fånga den där storflundran. Tidigare under säsongen, i juni månad, så fångade de få som orkade söka sig ut hit flertalet stora flundror varje dag och det var få små fiskar. Istället var det dagsfångster på en handfull flundror mellan 25-100kg som gällde. Vi känner inte igen oss. Vi fiskar på rätt platser och med rätt metoder och rätt utrustning men det vill sig inte. Visst är 8 flundror, varav en på 30 kg och en på 50 kg, på 3 dagars fiske egentligen väldigt bra. Men jämfört med de rapporter som kommit under juni månad som skruvade upp förväntningarna alltför högt så var vi nu nedkomna på jorden igen. Det var kanske inte för inte att den där båten vi träffade första dagen inte hade fått något under flera dagar och att Per Jonasson faktiskt också sa att fisket varit segt.

Engvika Vid Hattöy. Man kan bli trött av att fiska kveite när inget händer. Fiske i ränna vid Svovelskjern

När vi vaknar dagen efter är det rena kalasvädret. Solen skiner från en blå himmel och havet ligger som en spegel. Det är riktigt varm och skönt för en gångs skull. Overallerna som var blöta sedan gårdagen hängs ut på tork medan vi käkar frukost. Idag är det perfekta förhållanden för att fiska av många av de otaliga platser i området som ser heta ut. Så det blir mycket körande denna dag. Vi fiskar i hela Hattöyområdet, vi fiskar norr om Grötöy och vi fiskar långt ut på de västra grunden mot djupare vatten. Men några flundror blir det inte. När vi fiskat i 10 timmar är vi fortfarande lottlösa om man bortser från att vi fått några fina torskar som bifångst på de yttersta grunden. Vi börjar rikta in oss på att få ha torsk till middag istället. Inte helt fel kanske men det var ju inte torsk vi kom hit för att fånga. Vi avslutar dagen med att köra ned och fiska kring Fuglöy igen och här går det bättre. Under någon timme i bergets skugga fångar vi 3 flundror. Dock väger alla mellan 6-12 kg. Omgivningen kring Fuglöy är fantastisk. Ön lever verkligen upp till sitt namn. Det finns tiotusentals fåglar här av många olika arter. Vi ser 10-15 havsörnar samtidigt och havsutter, tumlare och springare. Vi håller därefter kväll och åker in och lagar mat och undrar var de stora flundrorna är. Innan vi lägger oss på kvällen så ser vi hur tunga skyar börjar rulla in. Det är regn och blåst utlovat till imorgon, vilket är sista dagen vi bor här ute. Sedan ska vi hem till campen.     Kveite 11.6 kg.

Stefan med Fuglöy i bakgrunden. Fuglöy i kvällssol. Regnmolnen är på väg.

Nästa morgon vaknar vi tidigt av att regnet trummar mot stugans tak. Alla är trötta och lite besvikna över de senaste dagarnas resultat så det är ingen riktigt fart på oss och vädergudarna gör ju inte humöret bättre. Det tar sin lilla tid att packa ur stugan och bli färdiga att gå ut. Det är ett konstant regn som faller från den blygrå himmeln och även om det är lä i Engvika så vet vi att det blåser ute på sjön. Vi startar att fiska vid Fuglöy igen då det är lä där, men efter ett par timmars resultatlöst fiske så kör vi upp till Hattöyområdet. Regnet öser ned och här är sjön högre. Efter ytterliggare ett par timmar utan napp är alla genomblöta och fryser och vi beslutar oss att köra ned till Engvika igen och hämta våra grejor vi ställde i ett förråd på bryggan. Sedan ska vi fiska oss ned mot Kvalsundet och därefter köra hem. Sista försöket gör vi på samma ställe som förra gången vi var på hemväg, då Stefan räddade dagen, och faktiskt så dröjer det bara en halvtimme innan Patrik drar på en massiv fisk. Kampen är tung som tusan och vi förstår att denna fisken är bra mycket större än den på 50 kg som han fångade innan. Tyvärr så går fisken av efter 10 minuters kamp. Antiklimaxen är total. Vi fortsätter naturligtvis nöta på platsen några timmar till med det ger inget. Så vi kör hemåt utan att landat någon fisk denna sista dagen härute.

Tusentals lunnefåglar ligger och guppar i lä bakom Fuglöy

Följande dag som är sista fiskedagen är ingen speciellt sugen på att ligga och köra ut till de yttre platserna igen. Vi har verkligen satsat stenhårt på fisket därute på de rätta ställena. Vi har fiskat 12-14 timmar varje dag under fem dagar och gjort allt enligt regelboken. Det har resulterat i endast 11 kveite och bortsett från Patriks på 50 kg och Esbens på 30 kg så har de andra varit små för att vara härute. Egentligen är ju resultatet inte dåligt. För några få år sedan hade 11 kveite upp till 50 kg varit rena drömresultatet. Men när man jämför med junifisket så det är uppenbart att kveitefisket därute inte är på topp just nu. Per Jonasson fick inte heller igång fisket förrän två veckor senare. Kveitefisket ska ju vara bäst vid fullmåne och fullmånen inträffade precis efter vi åkt hem. När fisket kom igång igen var det nymåne... Så stämmer det inte alltid i alla fall.

Istället för att åka ut till de yttre platserna så gör vi en förmiddagstur i närområdet för att dels testa meta rödspätta på den plats där Navia fick ett par fina, dels ska vi se om vi kan få någon storsej. Dagen innan fångade andra fiskare nämligen sej upp till 15 kg strax utanför Langsundet. Spättametet blir återigen en flopp och någon storsej är inte inne i Sundet. Däremot har vi ett riktigt roligt fiske efter torsk och kolja. Vi ligger över 60-90 m djup och fiskar bara 10-20 m ned. Det går massor av fin kolja och torsk upp till 10 kg i stora stim. Vi fiskar med lättare grejor och har ett riktigt roligt fiske. Vi passar på att spara en hel del kolja att ta med hem. Efter ett par timmar åker vi hem igen, filear upp koljorna och käkar lite. Esben och Patrik är sugna på mer fiske och kör ut igen för att fiske kveite i närområdet. Jag och Stefan blir hemma och vilar, packar grejor och lagar lite käk lagom till de andra är tillbaka. Det blev ingen kveite. Vi käkar en god middag istället. På morgonen åker vi in till Tromsö för att ta flyget hem.

Campen i Tromsö.

Manet fotograferad med UV-funktionen på min kamera.

Sista kvällen